Om man har haft tanken att sätta in pengar på ett sparkonto och håller på att jämföra olika sparräntor kan man bli nyfiken på att förstå hur det går till när sparräntan förändras.

I den här artikeln reder vi ut varför det är reporäntan som styr just detta och vad det egentigen innebär för sparräntan när reporäntan höjs och sänks. Vi börjar med det grundläggande - Sveriges riksbank.

För att myndigheterna ska kunna hantera ekonomin i landet finns det ett organ som heter Sveriges riksbank som är centralbank och ansvarig över Sveriges penningpolitik. Deras syfte är att främja ett säkert och stabilt betalningsystem i landet.

Styrränta

För att stimulera ekonomin och hålla den under kontroll behöver Riksbanken ett verktyg. Detta verktyg kallas för styrränta och är den ränta bankerna tar när de lånar ut pengar till bankerna. Detta verktyg är det viktigaste för en centralbank för att styra inflation och tillväxt.

Från 1985 till 1994 hette styrräntan marginalränta men efter finanskrisen 1990-1994 behövde regeringen en ny styrränta som infördes i juni 1994 och denna fick namnet reporänta. Som ni kan se på bilden är det inte speciellt mycket som skiljer sig åt mellan dessa utöver namnet. 

Reporänta

Reporäntan är alltså den ränta som banker använder sig av när de ska låna eller låna ut pengar från Riksbanken. Reporäntan fick sitt namn från det engelska ordet "repurchase agreement" vilket betyder återköpsavtal på svenska och det har sin grund i att Riksbanken köper så kallade "repor" från de privata bankerna varefter de säljer tillbaka dessa till bankerna med ränta.

Räntan sätts normalt sex gånger per år efter penningpolitiska möten och baseras både på landets ekonomi men också hur det ser ut internationellt. Det handlar ofta om att styra inflationen och hålla den i skick baserat på prognoser över hur ekonomin kommer att utveckla sig framöver.

Här ses reporäntans värde från juni 2010 till juni 2020. Källa: Riksbanken

Är prognoserna goda kan inflationen, dvs penningmängden öka då riksbanken tror att det är en god idé att låna ut pengar till bankerna. Då väljer man att sätta en lägre reporänta för att det inte ska bli lika dyrt för bankerna att låna pengar av Riksbanken.

Om inflationen skulle öka för mycket kan Riksbanken höja reporäntan vilket gör att de privata bankernas räntor, exempelvis sparräntor, stiger och man därmed stävjer den penningmängd som är i rörelse.

Förhoppningsvis har detta gett dig en idé kring hur det går till när sparräntan förändras så att du kan göra ett val du är nöjd med om du är intresserad av att jämföra sparräntor eller bara vill öka på din kunskap i ämnet.